Viktor Rydberg (1828 - 1895)

Ga naar beneden

Viktor Rydberg (1828 - 1895)

Bericht  Irminiaz op wo 04 feb 2009, 12:38

http://vrsidor.se/
http://rover.lib.chalmers.se/viktor/eng/engviktor.html

TOMTEN

Midvinternattens köld är hård,
stjärnorna gnistra och glimma.
Alla sova i enslig gård
djupt under midnattstimma.
Månen vandrar sin tysta ban,
snön lyser vit på fur och gran,
snön lyser vit på taken.
Endast tomten är vaken.
Står där så grå vid ladgårdsdörr,
grå mot den vita driva,
tittar, som många vintrar förr,
upp emot månens skiva,
tittar mot skogen, där gran och fur
drar kring gården sin dunkla mur,
grubblar, fast ej det lär båta,
över en underlig gåta.
För sin hand genom skägg och hår,
skakar huvud och hätta ---
»nej, den gåtan är alltför svår,
nej, jag gissar ej detta» ---
slår, som han plägar, inom kort
slika spörjande tankar bort,
går att ordna och pyssla,
går att sköta sin syssla.
Går till visthus och redskapshus,
känner på alla låsen ---
korna drömma vid månens ljus
sommardrömmar i båsen;
glömsk av sele och pisk och töm
Pålle i stallet har ock en dröm:
krubban han lutar över
fylls av doftande klöver; ---
Går till stängslet för lamm och får,
ser, hur de sova där inne;
går till hönsen, där tuppen står
stolt på sin högsta pinne;
Karo i hundbots halm mår gott,
vaknar och viftar svansen smått,
Karo sin tomte känner,
de äro gode vänner.
Tomten smyger sig sist att se
husbondfolket det kära,
länge och väl han märkt, att de
hålla hans flit i ära;
barnens kammar han sen på tå
nalkas att se de söta små,
ingen må det förtycka:
det är hans största lycka.
Så har han sett dem, far och son,
ren genom många leder
slumra som barn; men varifrån
kommo de väl hit neder?
Släkte följde på släkte snart,
blomstrade, åldrades, gick --- men vart?
Gåtan, som icke låter
gissa sig, kom så åter!
Tomten vandrar till ladans loft:
där har han bo och fäste
högt på skullen i höets doft,
nära vid svalans näste;
nu är väl svalans boning tom,
men till våren med blad och blom
kommer hon nog tillbaka,
följd av sin näpna maka.
Då har hon alltid att kvittra om
månget ett färdeminne,
intet likväl om gåtan, som
rör sig i tomtens sinne.
Genom en springa i ladans vägg
lyser månen på gubbens skägg,
strimman på skägget blänker,
tomten grubblar och tänker.
Tyst är skogen och nejden all,
livet där ute är fruset,
blott från fjärran av forsens fall
höres helt sakta bruset.
Tomten lyssnar och, halvt i dröm,
tycker sig höra tidens ström,
undrar, varthän den skall fara,
undrar, var källan må vara.
Midvinternattens köld är hård,
stjärnorna gnistra och glimma.
Alla sova i enslig gård
gott intill morgontimma.
Månen sänker sin tysta ban,
snön lyser vit på fur och gran,
snön lyser vit på taken.
Endast tomten är vaken.


Laatst aangepast door Irminiaz op wo 04 feb 2009, 12:47; in totaal 1 keer bewerkt

_________________
"Zou ik Aarde niet loven? Zij draagt, spijst, zij koestert en dekt. Leven is goed en dood is goed. Ikzelf ben aarde, al stroomt in mijn bloed iets zuivers van Zon."
- René de Clercq (De Leeuwerik)

"Aus Dingen, denen wir ungerührt vorübergehen, weht uns, wenn wir ihren Hauch zu fühlen vermögen, noch die fernste Vorwelt entgegen. Wer seine Heimat liebt, muss sie auch verstehen wollen; Wer sie verstehen will, überall in ihre Geschichte zu dringen suchen" - Jakob Grimm
avatar
Irminiaz
Hagal-Getrouwen

Man Aantal berichten : 1437
Woonplaats : Oud-Ingveonenland
Registration date : 02-02-09

Profiel bekijken

Terug naar boven Ga naar beneden

Re: Viktor Rydberg (1828 - 1895)

Bericht  Irminiaz op wo 04 feb 2009, 12:45

The Tomte

Midwinter night is cold and harsh,
The stars glimmer and flicker,
Everyone sleeps in desolate farm,
Deeply during midnight hour.
The moon wanders its silent course,
Snow shines white on pine and spruce,
Snow shines white on roofs,
Only Tomten is awake.

Stands there grey by the barn door,
Grey by the white of snow
Gazes, as many winters before,
Up on the moon’s white glow,
Looks at the woods, where spruce and pine
Embrace the yard , whith their somber wall
Ponders, without getting far,
On a peculiar riddle.

Pulls his hand through his beard,
Shakes both his head as his hood –
“No, that riddle is too hard,
No, that I will not guess”,
Soon, as usual,he chases away,
All such wondering thoughts.
Goes away to potter about,
Goes to handle his chore.

Goes to the pantry and tool shed,
Checking all the locks –
Cows dream in the moon light
Dreams of summer in the stable
Forgetful of harness and rein
Horse in the stable also has a dream:
The split he is leaning over,
Is filles wirh sweet scenting clover.

Goes to the fence where sheep roam,
Sees how the all sleep tight,
Goes to the hens, the rooster stands tall
Proud on the highest pole:
Karo, rests in his comfortable hay
Wakes up and wiggles his tail,
For Karo knows his Tomten,
They are the best of friends.

Finally Tomten quietly goes to see
The dear and beloved house masters,
For long he has niticed that they
Strongly appreciate his work
To the children’s crib he than tiptoes,
Just to see the sweet and smaal,
None could say anything but:
That is his greatest joy.

Like that he’s seen them,
Father and son, through generations
Sleeping as children, but from where
Do they come down here?
Families followed and families went
Blossoming, aging, passing – where to?
The riddle that cannot be solved
Comes back revolved.

Tomten walks to the loft of the barn,
Up there he has his lair,
High up in the stack of hay,
Close to the swallows nest.
Now the dwelling is quiet and calm,
But with leaves and bloom of spring,
She likely will return
With the fine spouse.

By then she have many
Stories to chirp about
Though none about the riddle,
That haunts Tomtens man’s mind
Through a crack in the barns wall,
The moon shiens on the old man’s beard,
Making it shimmer so bright,
The Tomten thinks and reflects.

The forest is silent so is the clime,
All live outside is frozen,
Far away the slow roar
Of rapids is heard
Tomten listens , yet half asleep,
Thinks he hears the stream of time,
Wandering, where it will go,
Wandering, where its spring is.

Midwinter night is cold and harsh,
The stars glimmer and flicker,
Everyone sleeps in desolate farm,
Well until morning hour.
The moon lowers its silent course,
Snow shines white on pine and spruce,
Snow shines white on roofs,
Only Tomten is awake.

_________________
"Zou ik Aarde niet loven? Zij draagt, spijst, zij koestert en dekt. Leven is goed en dood is goed. Ikzelf ben aarde, al stroomt in mijn bloed iets zuivers van Zon."
- René de Clercq (De Leeuwerik)

"Aus Dingen, denen wir ungerührt vorübergehen, weht uns, wenn wir ihren Hauch zu fühlen vermögen, noch die fernste Vorwelt entgegen. Wer seine Heimat liebt, muss sie auch verstehen wollen; Wer sie verstehen will, überall in ihre Geschichte zu dringen suchen" - Jakob Grimm
avatar
Irminiaz
Hagal-Getrouwen

Man Aantal berichten : 1437
Woonplaats : Oud-Ingveonenland
Registration date : 02-02-09

Profiel bekijken

Terug naar boven Ga naar beneden

Re: Viktor Rydberg (1828 - 1895)

Bericht  Het Wilde Heir op wo 04 feb 2009, 19:13

En in beeld, beste Irm, na vele jaren wordt dit nog altijd uitgezonden op de nationale zender tijdens de Joelavond!

https://www.youtube.com/watch?v=SvYKCGy216g&feature=related
https://www.youtube.com/watch?v=qpvkLb1Wmlg&feature=related
avatar
Het Wilde Heir
Hagal-Getrouwen

Man Aantal berichten : 258
Woonplaats : Zweden/Vlaanderen
Registration date : 02-02-09

Profiel bekijken

Terug naar boven Ga naar beneden

Re: Viktor Rydberg (1828 - 1895)

Bericht  Irminiaz op wo 04 feb 2009, 20:25

Schitterend! affraid Ongelooflijk idyllisch en (nationaal-)romantisch! Oneindig veel beter dan de meeste bagger, die ze hier tijdens Joel uitzenden!

_________________
"Zou ik Aarde niet loven? Zij draagt, spijst, zij koestert en dekt. Leven is goed en dood is goed. Ikzelf ben aarde, al stroomt in mijn bloed iets zuivers van Zon."
- René de Clercq (De Leeuwerik)

"Aus Dingen, denen wir ungerührt vorübergehen, weht uns, wenn wir ihren Hauch zu fühlen vermögen, noch die fernste Vorwelt entgegen. Wer seine Heimat liebt, muss sie auch verstehen wollen; Wer sie verstehen will, überall in ihre Geschichte zu dringen suchen" - Jakob Grimm
avatar
Irminiaz
Hagal-Getrouwen

Man Aantal berichten : 1437
Woonplaats : Oud-Ingveonenland
Registration date : 02-02-09

Profiel bekijken

Terug naar boven Ga naar beneden

Re: Viktor Rydberg (1828 - 1895)

Bericht  Gesponsorde inhoud


Gesponsorde inhoud


Terug naar boven Ga naar beneden

Terug naar boven


 
Permissies van dit forum:
Je mag geen reacties plaatsen in dit subforum